"Nu ska skroten ner!" - Konsten att tjäna pengar på en självpåkallad börsnedgång

En välfungerande marknad för finansiella instrument spelar en central roll för positiv tillväxt i ett samhälle. Hoten mot en välfungerande marknad är dock flera och lagstiftaren har i omgångar intervenerat för att förebygga för marknaden skadliga beteenden. Två av dessa interventioner är förbuden mot marknadsmissbruk, vilka riktar sig mot skapandet och utnyttjandet av informationsasymmetrier. På grund av skillnaden i utvecklingstakt mellan lagstiftningsprocessen och finansmarknaderna formulerades förbuden så att de skulle omfatta redan existerande icke önskvärda handelsmönster samt framtida icke önskvärda handelsmönster. Följden blev att det är svårt att ex ante dra gränsen mellan tillåtet och förbjudet beteende. En svårtolkad lag inbjuder till frågan om den på något sätt är otillräcklig eller om den möjligen sträcker sig för långt. Utifrån två frågeställningar undersöker den här uppsatsen marknadsmissbruksregleringens eventuella tillkortakommanden. Uppsatsens kontext utgörs av en exempelsituation i vilken en person, A, försöker framkalla en kursnedgång i ett börsnoterat företag genom att inleda en ogiltighetstalan mot företagets centrala patent. A realiserar därefter vinsten från den självpåkallade kursnedgången genom korta positioner i företaget. Frågeställningens första led utreder huruvida det här förfarandet är tillåtet mot bakgrund av förbuden mot marknadsmissbruk. Slutsatsen är att förfarandet inte strider mot förbudet mot insiderhandel då informationen – att en ogiltighetstalan inletts – är offentliggjord vid tidpunkten för handel i instrumenten. Inte heller torde exempelsituationen strida mot förbudet mot otillbörlig marknadspåverkan. För det första kan det ifrågasättas huruvida en ogiltighetstalan är ägnad att vilseleda marknaden. För det andra kan det ifrågasättas huruvida en ogiltighetstalan uppfyller otillbörlighetsrekvisitet då det rör sig om ett utövande av en i lag stadgad rättighet – rätten till rättegång – samt att det kan vara möjligt att kommersiellt motivera en ogiltighetstalan. Frågeställningens andra led utreder lämpligheten i slutsatsen ovan mot bakgrund av de syften och teorier på vilka marknadsmissbruksregleringen vilar. Slutsatsen är att det är lämpligt att tillåta beteendet, eftersom det inte skapar eller utnyttjar några informationsasymmetrier eller på något annat sätt skadar marknadens effektivitet.A well-functioning capital market is a vital part of any economy and its growth. However, the threats to a well-functioning market are several and the legislator has step by step intervened to prevent harmful behavior. Two of these interventions are the ban on insider trading and the ban market manipulation, aimed to prevent the creation and exploitation of informational asymmetries in the trading of financial instruments. Due to the drastic difference in the pace of development of the legislative process and the capital markets, the bans were drafted to encompass both existing undesirable behavior and possible future undesirable behavior. However, an effect of this way of drafting is that it is difficult to identify what exactly constitutes a prohibited behavior. A law that is difficult to interpret invites the question whether it is in any way inadequate or overreaching. Therefore, the purpose and aim of this thesis is to examine the market abuse regulation’s potential deficiencies. To provide a context, the thesis uses an example situation in which a person, A, tries to induce a decline in a financial instrument by challenging the central patents of a listed company. To realize the profits of the decline, A shorts the company’s instruments. The first part of the analysis examines whether the example situation is in breach of the bans on market abuse and the conclusion is that it is not. The information cannot be classified as insider information since it is made public prior to the trading in the instruments. Nor is the behavior likely to be in breach of the ban on market manipulation. Firstly, it can be questioned whether the behavior is likely to mislead the market. Second, it can also be questioned whether a patent challenge satisfies the condition relating to unfairness, since the patent challenge is an exercise of a statutory right – the right to trial – and since it might be possible to commercially justify the patent challenge. The second part of the analysis examines whether the conclusion above is reasonable in light of the purposes and theories forming the basis of the market abuse regulation. The conclusion is that it is reasonable to allow the behavior since there is no creation or exploitation of any informational asymmetries, or in any other way harm the market efficiency